En dag i september 2007 ringde en veterinär till mig och frågade om jag kunde ta mig an en kelig, sällskaplig, 5-årig hankatt som kommit in till veterinären för att avlivas. Ägaren skulle flytta och ansåg att katten inte längre platsade och skulle därför avlivas. Veterinären kunde inte förmå sig att avliva en frisk sällskaplig katt och ringde därför mig. När vi bestämt att jag skulle ta Linus för omplacering blev han kastrerad, vaccinerad och id-märkt.

Två veckor senare hade Linus hittat sig en tant och tanten och Linus delar nu på tantens hus på Linus villkor.