Oavsett vad man företar sig kommer matematik in i bilden. Dagligen gör vi jämförelser och dagligen tar vi åtminstone något litet beslut där beslutsundrerlaget bygger på en del matematik. Matematiken finns med oss i vardagen utan att vi tänker på det. Det är mestadels ingen avancerad matematik men det är viktigt att förstå vad man räknar ut så att det inte ogenomtänkta beslutsunderlag kläs i sifferdräkt för att låna matematikens exakthet när det i själva verket är rent strunt.
|
Härom dagen såg jag en rubrik på en site om katter: ”Polisen förlorar miljoner på djur”. Jag hajade till inför rubriken för en myndighet kan inte sägas förlora pengar när de utför sina uppdrag. Det gick att klicka på en länk till artikel i en tidning, Sydsvenska Dagbladet. Artikeln handlade om att polisen har stora utgifter för att stalla upp omhändertagna djur.
Polisen kan dock sägas förlora pengar på uppstallning av djur om man betalar onödigt mycket för tjänsten på grund av bland annat dåligt genomförda upphandlingar. Jag har tittat närmare på några upphandlingar om uppstallning av katter. Dessa uppandlingar genomförs av RPS åt länspolismyndigheterna. De upphandlingar
|
|
| Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att våra skolbarn lär sig den räkning som lärs ut i grundskolan. De allra flesta av oss läser inte nämvärt mer matematik än det som det är meningen att läras ut i grundskolan. Under livet efter skolan räknar alla dagligen, både privat och i sitt arbete. Den allra största delen av dessa räkningeövningar ligger på grundskolenivå. Resultateten av räkning av det ena eller andra slaget blir beslutsunderlag av olika slag. Men vet man inte vad man håller på med kan det gå illa, till och med mycket illa. I ett exempel nedan visar jag hur en företagare gör sig skyldig till avtalsbrott med en kund och inte nog med det han gör sig också skyldig till skattebrott genom att hantera procenträkning vårdslöst.
|
|
| Skattebetalarna får många gånger betala mycket dyrt när kommuner, landsting och staten är ute och shoppar enligt, vad de tror, Lagen om offentlig upphandling. Offentliga upphandlingar lämnar ofta mycket att önska från första till sista sidan av upphandlingsunderlaget. En anledning till brister är att det rätt allmänt inom upphandlingsvärlden saknas kunskap i svensk grammatik och elementär högstadiematematik.
|
|
Det allmänna ska inte konkurrera med privata företag sägs det in en lagrådsremiss enligt DN. Jag håller till fullo med.
Skattebetalarna får dock många gånger betala mycket dyrt när kommuner, landsting och staten är ute och shoppar enligt
|
|
I DN den 29 maj finns en artikel om skolan och ekonomin. Offentliga upphandlingar genomförs för att våra skattepengar ska räcka längre genom konkurrens. Det är för övrigt lagstadgat att de offentliga anskaffningarna ska konkurrrensutsättas och hur detta ska gå till. Tyvärr går det inte att lagstifta mot dumhet.
|
|
I Svd finns en artikel om att sjukhusmat upphandlats där pris och kvalitet ställts mot varandra men att det finns tvivel om att kvaliteten blev så bra. Det skulle vara ytterst intressant att ta del av de krav som ställts i denna upphandling av mat och hur man jämfört inkomna anbud. Uppgiften att priset har styrt till 80 % och kvalitet till 20 % kan mycket väl vara en schimär. Mycket vanligt inom offentlig upphandling är att procentangivelser om hur mycket pris respektive kvalitet ska betyda vid jämförelse av inkomna anbud är kvalificerat strunt förklätt i siffror som förleder den som inte tänker efter att tro att jämförelseproceduren på något sätt skulle vara professionell och exakt.
Att använda sig av siffror och tal utan att begripa vad de står för ställer lätt till med oreda och när det gäller offentliga upphandlingar blir det ett stort slöseri med skattepengar. Prisskillnader försvinner alltför ofta helt på grund av önskelistor som skrivits ihop av upphandlare, önskelistor som skattebetalare får vara med och betala utan att mer än marginella skillnader uppnås om ens det.
Vid ett flertal tillfällen har det på senare tid framkommit att skolelever i Sverige inte är så bra i matematik och denna kunskapsbrist uppenbarar sig inom offentlig upphandling och även andra förvaltningsuppgifter inom stat och kommun och det värsta är att de som utför dessa räknekrumbukter förmodligen inte ens är medvetna om att det är matematik som de håller på med.
Är det någon som vill se några exempel på vad jag försökt beskriva så hör av er så ska jag ge er konkreta exempel.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2881735.svd#tw_link_widget
|
|
Nedanstående text om genomförandet av kommunala upphandlingar har tillsänts några förtroendevalda i Mora. Frågeställningarna och budskapet är tyvärr relevant över hela landet. Kanske finns något undantag. En av adressaterna har ringt och sagt att han håller med mig.
I DN finns en artikel som försöker få matematiker att framstå som tvivelaktiga. Matematiker kan sin matematik men det är upp till uppdragsgivaren att både formulera uppdraget, tolka resultatet och ta ansvaret för politiska konsekvenser av vad de bett om få uträknat.
Det riktigt farliga när det kommer till uträkningar, ekvationer och formler är när man tar matematik till hjälp utan att vara medveten om att det är matematik som man sysslar med. De offentliga upphandlingarna är dagligen exempel på sådana sifferövningar där rent flum göms bakom siffror och tal ibland med åtskilliga decimaler.
|
|
Sedan många år har jag fascinerats av historien om de folk som levde där Eufrat och Tigris flyter fram. Här uppfann sumererna kilskriften som användes i flera kulturer i Främre Orienten långt efter att sumererna gjort sorti från den historiska arenan.
|
<< All categories
| 
