Hilberts Hotell
Hemlösa katter, vegetariska recept, blommor och lite matematik
Hilberts HotellAnnika Rullgårds blogLite matematikMåltidsförslag och ingredienserVegetariska receptKatterKattödenBilder från Oljonsbyn, OrsaBlommor och trädBlommor som doftar
Är akupunktur vetenskap?
Miljöfrågor och deras lösningar?
Offentlighetsprincipen
Djurskyddsfrågor
Pseudovetenskap
Matematik i vardagen
Miljöfarliga ämnen
Mat i vardagslag
Energifrågor
Utarmning av infrastruktur och miljöhyckleri
Den svenska skolan
Matematik för barn
Vård och omsorg
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Samhällsdebatt allmänt
Rovdjur i våra skogar
Övrigt
February, 2009
March, 2009
April, 2009
May, 2009
June, 2009
July, 2009
August, 2009
September, 2009
October, 2009
November, 2009
December, 2009
January, 2010
February, 2010
March, 2010
April, 2010
May, 2010
June, 2010
July, 2010
September, 2010
Undervikt inte samma som smal
Jag har haft ett underviktigt barn. H*n var helt enkelt inte intresserad av mat med mycket låg vikt som följd. H*n låg också på -2 i längd. Idag är h*n dryga 25 år och fortfarande mycker smal men mycket lång och äter kopiöst. Från att barnet var 7 månader till h*n var 16 år var vi båda fredlösa. Läkare anklagade mig för att slå barnet och att h*n inte fick någon mat av mig. Under många år tog varje måltig mycket lång tid vilket förstås gav en del hål i tänderna. Skolsköterskan stressade barnet genom att väga varje vecka och till slut kräktes barnet när h*n skulle äta.

Från läkare och skolan blev jag tvingad att värja mig hela tiden. En rektor påstod sig ha talat med en läkare som sagt sig veta att barnet var döende utan att ha någonsin sett vederbörande. Skolhälsovården var på väg att ge tillväxthormoner men som tur var lyckades jag avvärja detta för annars hade troligen h*n idag som vuxen varit över två meter lång.

Mycken tid som jag kunde haft roligt med barnet gick åt till att bemöta osakliga påhopp från skolan och skolläkare m fl. Allt var fel med detta barn, även att h*n gjorde bra ifrån sig i skolan.

Man ska också veta att ett underviktigt barn lätt får alldeles för låga blodsockervärden och då inte känner någon hunger alls. Man kan alltså med underviktiga barn inte gå efter principen att inte bry sig för när barn blir hungriga äter de. Som mamma måste man få i barnet mat till varje pris. Nu tyckte inte mitt barn ens om sötsaker men med långdragna måltider blir ändå tänderna utsatta av kariesangrepp.

Visst är det jag som mamma som har ansvaret för mina barn och detta 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan medan förståsigpåarna inte behöver bry sig mer någon liten stund för att sedan lämna mig med barnet som de stressat sönder.
 
Att generalisera och dra ogrundade slutsatser om vad föräldrar gör och inte gör får föräldrar att helt oförskyllt få en "dålig förälder"-stämpel på sig och hur roligt är det när man verkligen kämpat år ut och år in med ett barn som inte är intresserad av mat?

Läs gärna Early Feeding Problems in an Affluent Society, ISBN 91-554-1944-5, en doktorsavhandling från Uppsala.

<< Back Add New Comment
0 items total
Add New Comment
Name*
Subject*
Comment*
Please type the confirmation code you see on the image*
Reload image
Hilberts HotellAnnika Rullgårds blogLite matematikMåltidsförslag och ingredienserVegetariska receptKatterKattödenBilder från Oljonsbyn, OrsaBlommor och trädBlommor som doftar