Det är mer än en sak att tänka på innan man skaffar katt. Förutom att det med lite otur kan bli höga veterinärkostnader bör man tänka efter om man bedömer det som sannolikt att man kan ge katten ett gott hem 15 -20 år framåt i tiden. En familj med småbarn ska inte skaffa katt för det är alltför stor risk att det blir avsevärda problem och det hela slutar att ägaren beställer tid för avlivning av en liten ungkatt som helt utan egen förskyllan hamnat på fel ställe. Det har passerat mig åtskilliga sådana fall när man ringt mig och hoppats att jag kan trolla fram ett nytt hem.

Man ska inte heller skaffa katt om man bor där det är tätt mellan husen. Katten bryr sig inte om tomtgränser utan använder gärna grannens utemöbler som sovplats med följden att dynor blir smutsiga av i bästa fall små tassar som gått i våt matjord. Se även kattspyor nedan. En katt använder också gärna grannens rabatter som toalett för att inte tala om barnens sandlådor. Incidenter som lätt blir orsak till osämja. Dessutom kan katten lätt bli föremål för hugg och slag från uppretade grannar, katten som egentligen inte alls förstår att den gjort något som den inte borde.

Den som inte haft katt eller åtminstone inte haft huvudansvaret för en katt har definitivt en hel del att ta i beaktande innan han eller hon skaffar katt. Som nummer ett vill jag påpeka att ska man leva med ett rovdjur får man räkna med att bli både riven och biten, ibland utan blodvite ibland med. Det finns katter som när de visar sin tillgivenhet också sträcker ut klorna, inte alls för att rivas, men riven blir man ändå. Något att tänka på när någon absolut vill ha en kattunge och inte kan tänka sig att ta hand om en vuxen katt. En kattunge har medfödda egenheter och ingen kan fostra en katt. En katt är som den är. Man får ta det man får och sedan älska katten i nöd och lust.

En katt är ett levande väsen och det händer förr eller senare saker som är mindre gulliga. Alla katter spyr då och då, även innekatter, men katter som får gå ut spyr mer eftersom de måste spy upp sorkpäls och fjädrar som de råkat svälja när de ätit fågel. Man får då vara glad om de spyr på golvet där det inte ligger någon matta och skulle de råka spy på en matta får man se glad ut om det i alla fall var i kanten av mattan och inte mitt på. Men det kan vara värre än mitt på finmattan för även soffan eller fåtöljen kan bli utsatta. För att inte tala om när man vaknar mitt i natten av att katten är på väg att spy i sängen.

En av mina katter kunde ha dött på grund av att vi varit lite slarviga. Katten bet nämligen av sladden till julgransbelysningen. En jultradition som vi fick sluta med efter att denna katt och hans mamma kom in i bilden var att ha pepparkakshus och små pepparkaksgubbar. De åt helt enkelt upp dem. Huvudena på pepparkaksgubbarna försvann först, sedan allt som stack ut lite men till slut åt de upp både väggar och tak.

Blomkrukor ramlar förstås i golvet ibland men det går att till viss del förebygga med hjälp av häftmassa. Det finns katter som älskar att stjälpa ur vattenskålen. Är det en någorlunda intelligent katt kommer den snabbt på något sätt att stjälpa ur den även om man tar en riktigt stor skål. Om inte annat går det att plaska med vattnet tills det mesta har hamnat på golvet.

Förr eller senare kommer de flesta katter på idén att öppna luckan till skåpet med soppåsen. Ja, sedan har man lite för sig medan man städar köksgolvet.

Eftersom jag då och då syr blir en nåldyna ibland liggande åtkomlig för en katt. En av mina har aldrig missat ett sådant tillfälle att med munnen försiktigt ta knappnål efter knappnål med munnen och sedan släppa dem på golvet. För varje nål tittar hon belåtet efter hur den faller.

Men kan man tänka sig att ta små malörer, som de jag skrivit om och sådana som mina katter ännu inte hittat på, med ett glatt humör då är man kanske rätt person för att skaffa sig en katt.